Känns som en riktig dålig följetong detta, jag kommer en bit på väg, sen händer något som får mig ur balans lite och då tappar jag allt, äter och slutar träna och går upp allt med råge igen.
Nu i vinter har jag dessutom drabbats av en galet elak tarminflammation som slog ut mig totalt under 2 månader, sjukskriven, trött, deppad och tjockare än nånsin låg jag där i soffan dag ut och dag in. Sen hände nåt. Vi köpte hund. En fin underbar 6 månaders valp som gjorde att jag var tvungen att lyfta mitt tunga arsle från soffan och ta mig ut. Inte ibland utan varje dag. Första veckan var total pest, min kroppa var så sliten och nedgången av sjukdomen och all medicin att två ynka kilometer kändes som två mil. Men jag har kämpat på varje dag, Har börjat om att jobba nu och går uppåt en mil per dag, delat på två tillfällen, benen värker på grund av att jag är så tung men vila gjorde mig inte bättre så jag biter ihop och fortsätter att gå.
Har börjat ändra kosten till det bättre också. Faller fortfarande offer för sötsaksjävulen ibland men jag försöker att inte gräva ner mig och tänka att det är kört utan att resa på mig på en gång och gå tillbaka till planen. Känns som att det största jobbet är att ändra mina tankar och stoppa mitt självskadande beteende.
Vill komma i mål denna gång!! SKA komma i mål denna gång. Steg för steg mot ett bättre liv.
Vägen är lång och troligen både vinglig och uppför, men nu gäller det, Jag måste välja livet och hälsan.
Det går inte som det är nu. Kaos överallt. Jobbet, hemma, kidsen. Jag känner att jag inte räcker till ordentligt nånstans så jag lägger ner. Hur gärna jag än vill finns ingen tid eller ork kvar till den satsning jag skulle vilja göra på mig själv.
Jag känner att det blir bara fel, ännu mer krav som jag inte klarar av och ännu mer en känsla av att inte räcka till. Mer stress. Den här bloggen blir inte en peppande grej utan en börda som stressa mig, tanken var god men nej.
Jag måste få ankorna i rad som nån sa i nån film nångång innan jag kan satsa fullt ut på mig själv. jag kommer fortfarande att träna då jag hinner och jag kommer inte trycka i mig Ben & Jerry varje kväll men nu handlar det om att hålla huvudet ovanför vattenytan, inget mer.
Nu får det lov att bli tokstrikt planering veckorna framöver (hur strikt man nu kan planera med fem kids) för att få in två gympass i veckan, det var ju så kul och jag älskar känslan idag med ömma muskler. Känner mig mer fit bara för att musklerna värker :)
Man kan ju fråga sig varför jag gruvar mig så innan?
Jag känner mig ju hur pigg och glad och skönt trött i kroppen, allt på samma gång, som helst efteråt. På topp helt enkelt!
Sticker inte under stolen med att det var galet jobbigt, efter bänkpressen skakade mina armar nåt alldeles galet. Sista repsen bicepscurl gjorde ont ont ont för att det var så jobbigt, men jag tog mig igenom. Stånkades och stönandes, knapp nåt folk på gymmet idag som tur var och körde de vikter jag tänkt även om jag trodde att det aldrig skulle gå efter första seten.
Stolt och glad och lite träningshög! Moffat i mig en stor sallad med massa keso, räkor och kyckling efter träningen och nu pustar jag ut på jobbet nån timme. Sen har jag cyklingen hem kvar.
Dagens övningar blev:
*Marklyft med tyngsta kb:n
*Rodd med kb
*Sittande rodd i kabelmaskinen
*Axelpress med kb
*Bicepscurl med hantlar
*Bänkpress i smithsmaskinen
*Lastdrag
*Tricepspress, både i kabelmaskinen och med hantel.
Avslutande med plankor och stretch. (kan ha glömt nåt)
Har ätit min frukost och sitter och laddar (och smälter maten) för att cykla de knappa 9 km till gymmet för att träna första gympasset på evigheter. Ser fram mot det samtidigt som det känns sjukt gruvsamt eftersom det var så längesedan.
Har planerat att köra hela överkroppen i detta pass. Underkroppen är inplanerat till söndag.
Ska packa keso och apelsin att äta på gymmet efter passet. Sen blir det jobb några timmar innan jag får cykla hemåt. Jag lär vara trött ikväll. Trött på ett bra sätt.
Jag kan verkligen inte fatta hur jag lät det gå så långt. Jag hade kommit en bit på vägen, tränade på, kände mig rätt stark, hade gått ner några kilon. Men sen tog det stopp, vikten rörde sig inte alls och jag fick problem med höften, då gav jag liksom upp. Och åt. Intalade mig själv att jag fick väl vara mullig och gullig. Inget funkade ju ändå.
Men jag hatar ju att vara mullig. Verkligen hatar.
Så nu sitter jag här efter semesterns dekadens och överätande och väger mer än någonsin förr. Jag känner mig grymt motiverad just nu. Jag har en plan. Jag tror på min plan. Jag tänker fixa det denna gång.
Det jag är rädd för är bara att resultaten ska utebli och jag ska tappa hoppet och falla in i ett tycka synd om mig själv-ätande igen, jag har gjort det förr. Det måste bli rätt den här gången.
Hade ingen färdig matlåda att ta med till jobbet idag så jag packade ner en kycklingfilé, en burk keso med grillad paprika och lite blandat ur grönsakslådan.
Körde kycklingen i ugnen och stekte under tiden det gröna jag fått med mig, vitkål, rödlök, gul parika och det jag trodde var en tomat men visade sig vara en nektarin. Mums vad gott det blev. Speciellt stekt nektarin.
Jag har alltid hatat att stressa på morgonen så jag kliver upp i god tid för att hinna kolla facebook och nyheter och så medan jag äter frukost i lugn och ro.
Numera är det nya frukostrutiner, kesellasmoothien är ny (och god) och facebook och nyheterna har blivit utbytta mot de träningsbloggar jag gillar. Börjar liksom dagen med en stor dos motivation, inspiration och nyttig frukost.
Fint så! Nu ska jag klä på mig och cykla iväg till jobbet!
Cyklat knappa 13 km. Plankat. Ätit precis mina kalorier. Duktiga jag!
Middagen blev en nödlösning men en bra sådan, varm macka gjord av kesoplättar. Hittade receptet på 56kilo.se, mycket gott.
Kvällsis, keso, kesella, lite mjölk och vaniljpulver rörs ihop, ät med jordgubbar och rostade kokosflingor. Även detta mycket gott. Hittade tipset på Lisas godbitar.
Funderar om jag ska måsta be dotterns 11-åriga kompis om hjälp med att få bloggen som jag vill.
Jag har ju haft blogg.se i massa år och ändå fattar jag inte varför jag inte får till det. Tycker redigeringen blir dålig. Jaja, inget viktigt egentligen, men det retar mig.
Jag utmanar mig själv hela augusti, och eftersom relaxavdelningen på hotellet hade fullt med speglar även i duschrummet så startar min augusti just idag. Jag hatar verkligen min kropp som den ser ut just nu, får panik av att se den utan kläder.
Jag vill kunna vara stark, stolt och betydligt smalare!!
Därför augustiutmaning som går ut på följande:
* Varje vecka ska jag cykla minst 4 mil.
* Varje vecka ska jag träna minst 3 pass styrka, hemma eller gym eller både och.
* Maten ska skötas utan undantag, 1 ätdag i veckan om jag känner att jag måste. Men bara 1.
Jahapp, då kör jag!
Tillägg: Plankor ska göras 7 dagar i veckan också!
Fått maten att funka bra i veckan och kommit igång med både cykling och träning. Åker bort med familjen i helgen men på måndag kör jag på igen. Känner mig på g.
